Kritisk granskning av källmaterial

Kritisk granskning av källmaterial, källkritik, används för att bedöma vilka uppgifter från en uppgiftslämnare som är trovärdiga. Källkritik är en färdighet och något man kan och bör träna upp samt underhålla. 

Foto: Bamse / Pressbild

Att somliga personer mer eller mindre saknar förmågan att vara källkritiska är något vi kan se prov på, då och då. Och med internets framtågande så har problemet inte bara vuxit, utan även blivit mer påtagligt.

Mängden falska artiklar och bluffwebbplatser är många och tillgängligheten till dessa, i.o.m. spridning via sociala medier, är enorm. Har man svårt för att vara källkritisk finns det mycket som man kan luras av idag.

När jag växte upp var det tidningen ”En ding ding värld” som var det som testade min trovärdighetsbedömning. Idag är det facebookflödet.

Metros Viralgranskaren är duktiga på att samla och avslöja just denna typen av material, och sidan bör få så mycket publicitet som möjligt i mitt tycke.

En annan personlig favorit som avslöjar fejkade virala videos är CaptainDisillusion. Han avslöjar inte bara att de är fejk utan går även igenom hur de är gjorda, något som är oemotståndligt för en nörd som mig.

Att kolla på klipp från CaptainDisillusion och läsa artiklarna hos Viralgranskaren är ett sätt för mig att förbättra och underhålla min källkritik. Men att vara kritisk mot en källa är inte alltid så enkelt och det finns mycket att läsa om ämnet.
Några som tagit fasta på detta är Bamseredaktionen som, tillsammans med internetforskaren Elza Dunkels, den 7:e november i år släppte ett nummer av tidningen Bamse med just fokus på att lära barn om källkritik.

Ett rykte om ett monster i Mörka skogen får snabbt spridning bland Bamse och hans vänner. Men är det någon som har kollat att det verkligen finns ett monster i Mörka skogen? Vem är egentligen källan?

 

Någon annan som också försökt få ut ordet om källkritiken är Åsa Kronkvist genom sin ”Källkritik för vuxna”. Hennes enkla och tydliga lista har, med all rätt, fått ganska stor spridning på nätet och förhoppningsvis har den redan i nuläget hjälp någon att tänka till en ytterligare gång innan material har delats och spridits som en sanning.

MEN – här kan finnas en annan sida av myntet vilket såklart ytterligare försvårar källkritiskt tänkande.

Creative54-medlemmen tillika kommunikationsrådgivaren Henrik Pallin lyfter följande tänkvärda punkter.
Vad händer när:

  • Flashback.se har fler källhänvisningar än polisen.se?
  • Den som säljer Aloe vera har en trovärdigare webbplats än livsmedelsverket?

Att folk idag använder sig av alternativ fakta som sanningar är något vi tyvärr verkar få leva med. Men undertiden kan ju åtminstone vi, du och jag, se till att försöka vara så kritiska och korrekta som möjligt gällande det material vi sprider på nätet.
Min fasta övertygelse är att rädsla och osäkerhet skapar hat och irritation, och kan vi genom hur vi agerar och vad vi delar med oss av bidra till att mängden hat minskar så har vi, mänskligheten, mycket att vinna.